Det är inte helt lätt att vara Emil just nu. Två-treåringar har ju ett visst rykte om sig att vara lite bångstyriga. Och det ligger visst något i det.
Han vill så mycket, kan så mycket, förstår så mycket. Men ändå är han ganska liten. Han vill själv, och kan ofta. Men inte alltid.
Nej är standardsvaret på det mesta. Även om han ofta menar ja.
Men helt fantastisk är han ändå. Allt han lär sig, hur fort det går. Han är en egen liten person, på riktigt. Det är så fascinerande.
Så snäll och omtänksam. Klipsk och smart. Och vilken humor han har. Kärleksfull. Älskade Emil.
Han fick en sax i Göteborg. Och som han klipper!
1 kommentar:
vilken härlig bild på Emil bland löven!! Ser super härligt ut!
Kram på er alla!
Skicka en kommentar