Han som har mitt hjärta i sin hand.

Bilder från i somras

Vilken fin liten människa han är. Påväg att bli stor.
Kan så mycket, vill så mycket.
Det är inte så lätt att vara hans mamma just nu. Svårt att räcka till, svårt att leda honom rätt.
Helst vill han göra allt, bestämma allt.
Och det går ju inte.
Ändå är han så liten, en liten kille som försöker hitta sin plats. Som ibland bara behöver en kram.
Vårt band är så starkt, hans och mitt. På gott och ont.
Tillsammans klarar vi allt, visst min skatt?

Du och jag mot världen.

Lilla du...

Tänk så fort tiden gått.
Min lilla skrutt, så liten och så älskad från första stund.
Nu är hon en kavat liten donna, kryper, ålar och reser sig så smått.
Sele och sjal är inte alls intressant längre, hon sover i vagnen eller sängen och vill helst vara på golvet när hon är vaken.

Men mysa kan hon också. Hon kramas riktigt, goar in sig mot min hals. Somnar i famnen på kvällen om hon är riktigt trött. Gärna hos sin kära pappa.
Jag kan verkligen sakna den där lilla varma mjuka flickan som satt så nära mig, mest och helst hela tiden. Som sov på mitt bröst och i min famn, nära nära nära...
Samtidigt är det så fantastiskt att hon nu är så stor.
Min minsta, är inte så liten längre.

Ni skulle bara veta hur fantastisk hon är.

Om ni bara visste hur lycklig denna lilla människa gör mig

Idag fick vi paket av bästa oldemor! Finaste tomtetröjan har hon stickat, passar perfekt.
Tusind tak mormor!
Lilla tomteflickan, som idag ställde sig upp med hjälp av trappan.
Som bara ler och skrattar och är vår lilla solstråle.
Lilla Lyckan kallas hon här hemma.
Älskade lilla Emmalisa!

En liten ryttare

Se så fint jag sitter!

En liten hälsning...

Igår var jag, Emil och Sara och handlade. Emma och Thomas var hemma, och dom skickade
den här söta bilden till oss då.
Älskade ni!

7 månader

Älskade solstråle, som sätter sig upp själv nu mest hela tiden. Ålar runt, står på alla fyra... Lycklig mest hela tiden! Ler och skrattar, pratar och filosoferar för dig själv- eller med oss du tycker om.
Mama och bappa säger du ofta, och illtjuter av lycka många gånger om dagen.
Lite blyg är du, det tar lite tid innan nya människor får ens titta på dig.
Äter med god aptit, mat på dagen och ammar ett par gånger på natten.
Sover tätt intill mig på natten, och i vagnen på dagen. Där sover du otroligt gott, både när den rör sig och när den står stilla utanför dörren.
Emil är din största idol, och han avgudar dig lika mycket tillbaka.
Du förgyller verkligen allas våra liv, finaste lilla lyckan.
Älskade lillasyster Emma.

Så fantastiskt!

Igår kväll föddes en liten pojke. Lite för tidigt, men vad gör väl det?
Älskade Hanna, och Adam, stort grattis och åh vad glad jag är!
En massa kramar från oss

Godmorgon!!

Emil sitter i soffan med napp, nenne (snuttis) apan och nalle puh på datorn. Emma är på äventyr på golvet, och jag ska göra frukost!

Och en julstjärna har vi fått upp. En som inte är trasig, eller liknar en neonlampa.

Hon satte sig upp!!

Det är galet. På bara några dagar har lilla pärlan lärt sig att åla sig framåt, ställa sig på alla fyra och idag SATTE hon sig upp (hihi mormor och oldemor hade turen att få beskåda miraklet via Skype) bara sådär!
Det är så häftigt att få följa en liten människa såhär. Magiskt.

Gissa.....

...Vad vi har gjort??

Lussebullar såklart!!!!

Förmiddagstur

Våran hall

Utanför vår dörr

Ett tappert försök

Så skulle då julen fram.
Det skulle pyntas i frid och fröjd men lussebullsdoft i näsan och julmusik i öronen.
Ja.... Så blev det ju inte.
Hälften av allt julpyntet är trasigt eller fruktansvärt opassande till hur vi har det nu.
Att jag inte tänkte på det innan?!
Inget saffran hade vi hemma (glömska familjen hej hej!) ej heller adventsljusstake eller ljus. Stjärnan till fönstret såg ut som en neonstjärna när Thomas stoppade i den enda glödlampan vi hade hemma. Dessutom var stjärnan trasig.
Ibland känner jag mig en smula vimsig, sånna här gånger typ.
Vi får nog åka på julpyntsinhandling i dagarna ser det ut som....

Barnen var glada i alla fall!Emil försåg glatt Emma med allehanda julgrejer...

Emma var så nöjd så. Ser ni att hon står på alla fyra?!


Hon är så himla duktig lilljäntan. Tar sig runt gör hon ju redan, framåt bakåt och just runt. Med tanke på hur hon står och gungar mest hela tiden så kryper hon nog snart också.
Det är häftigt!