Supermamman!

Ibland känner man sig lite extra bra.

Som när man duschat sin lilla son som av någon oförklarlig anledning blivit livrädd för vatten, och han lekte och skrattade sig igenom hela proceduren.

Eller när ovan nämnde son som vägrat gå utan blöja helt plötsligt kan gå långa stunder med rumpan bar, plus mina vänner att han kissar ute när han blir kissnödig och ber om en blöja när han ska bajsa!

Och inte minst när ens minsta lilla stjärna, just när jag trodde hon skulle bosätta sig i sjalen tills hon blev 15 - minst, drar till med långsovning efter långsovning i vagnen - tre dagar i rad!

Jo hörrni, vissa dagar är allt lite bättre än andra.

Tvåbarnsmamma ♥

Tänkte jag skulle skriva lite om hur det är att vara mamma till två.
Att vara mamma till Emil, bara, var helt fantastiskt. På alla sätt. Jag älskade det redan då.
Men att vara mamma till två...jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, men det känns som att jag är mer mamma nu. Som att jag nu är mamma på riktigt liksom. Det låter ju jätteflummigt, men jag vet inte vilka ord jag annars ska använda...
Familjen har verkligen blivit komplett med två barn. Lika älskade båda två.
I början var det lite svårt tyckte jag. Omställningen, för både mig och Emil. Men nu har det gått lite tid, och precis som min kära mor sa att det skulle bli, så känns det helt bra nu. Ja mer än bra tillochmed! Fantastiskt faktiskt!
Jag är så nöjd och glad och lycklig över dessa två underbara stjärnor jag fått äran att kalla mina. Mina barn.
Mina älskade älskade underbara kärleksbarn ♥
Omställningen från ett till två barn tycker jag inte var så jobbig faktiskt. Inte alls. Eller rättare sagt så gick det över förväntan, för jag oroade mig mycket för det innan Emma föddes.
Det är klart att det är mera jobb, och det krävs mer av mig och Thomas som föräldrar.
Men att se det begynnande samspelet, Emil och Emma emellan. Det är fantastiskt. Att se kärleken mellan dom. Det gör ju att det är värt varenda jobbig sekund. Tusen gånger om.
♥

Var är Emil..?

...DÄR är han ju!!

Älskade lillestoreman...Så go och fin och mysig, men också full av humör och bus.
Han testar verkligen hur det är att leva livet, att säga emot och göra tvärtom.
Idag kom han gåendes ut i köket, klättrade upp på en stol och börjar helt apropå inget kasta ner prydnadsstenar vi har där med några ljus, på golvet.
Jag blev helt mållös, så har han aldrig gjort förr!
Men sen blev jag en smula arg, och satte in lilla busmaestro i soffan.
Han är nämligen inte ensam om att ha humör här i familjen hehe....

Hej från nattugglan

Åh nej, ett inlägg per dag minst var det ju!
Så här kommer ett litet ett. Får producera ett längre och skojigare imorgon...
Vi har varit på stranden i dag i alla fall. Härligt. Lite regn kom det också minsann. Fast det gjorde inget, vi satt under ett träd och smaskade på vår lilla picknick. Emil sprang runt naken och lajjade, och kissade i gräset.
Emma sov mest.
Fina Hanna med sötaste magen var med. Alltid lika trevligt! Imorgon ska hon på ultraljud, så spännande! Lycka till vännen! Jag är ju så nyfiken jag med.... Jag sa det till Thomas häromdagen, att det är tur att Hanna och Adam snart får en liten bebis så jag kan gosa med honom. Annars kanske jag snart börjar bli sugen på en till! Hehe....
Nåja... Läggdags nu, nattugglan säger godnatt!

Emil och pappa!

Så var även denna dagen snart slut. Återigen ligger jag här mellan två sovande barn och bara trivs och känner hur lycklig jag är. Som mamma.

Pappan i huset är ute och snickrar. Det ska tillverkas ny tvbänk och nytt soffbord.
Vi har ett projekt på gång you see.
Vi byter stil på huset, det ska förvandlas till en sjöstuga!
Eller ja, möbler och stilen på inredningen ska sakta men säkert bli new port-new England-lexington inspirerat. Har länge älskat den stilen, och nu kör vi!
Sakta men säkert dock, vi är ju inte gjorda av pengar.....
Men kul är det, och fint blir det!
Godnatt nu.

Det går framåt! Ja, eller runt..

Full koncentration...

Såhär sover hon i detta nu.
Det är så väldigt mysigt, och jag njuter allt jag kan.
Det dröjer nog inte lång tid så vill hon inte ligga så längre....

Det är Emma som är i full gas. När hon ligger på golvet alltså. Idag snurrade hon så hon hade fötterna där huvudet var från början. Min lilla flicka, vad du börjar bli stor...

Emil, min älskade Emil ♥

Leker med bollen med käraste mormor.

Vi såg ett flygplan! Eller "bane" som Emil säger.

Långhåriga pojken. Älskar hans ljusa lockar, men kanske dags att klippa snart...? Nää..tror vi väntar lite till.

Som sagt, spexaren!

Och så, vår stora finaste tvååring. Pojken med himlen i sin famn.

Han har mycket för sig nu, det är inte helt lätt att bli stor helt plötsligt och förstå allt som händer runtomkring.

Folk som åker kan göra honom förtvivlad länge länge. Insekter som drunknat i vatten ute likaså.
Att bada går inte alls just nu, det är snabba duschar som gäller. Det är lite småskoj att vara på stranden, men inget överväldigande kul.
Han är rädd för mycket, oroar sig och vill ha koll på allt.
Vi gör vårt bästa för att hjälpa honom, tar allt med ro mest.

Han är annars och för det mesta en underbar liten spexare.
Sötare unge får ni leta efter kan jag lova, och han är fullt medveten om exakt hur charmig han är!
Otroligt nyfiken, och helt fantastiskt hjälpsam.
Vill hjälpa till med allt, laga mat, fixa med Emma, snickra och fixa med pappa... Han är så fin på alla sätt, och jag är så otroligt stolt över att få vara hans mamma.
Mitt älskade kärleksbarn.

Emma, älskade Emma. Nästan 12 veckor ♥

Här ligger lilla fröken och sträcker ut tungan. Något hon börjat med på senaste. Supergulligt!
En annan rolig grej är också att jag la henne med rumpan på den oranga handduken, alltså har hon sprattlat sig runt 90 grader ungefär. Full fart helt enkelt!

Sover gott med sin napp och mysfilt ♥

Som sagt, famnen är helt klart bästa stället!

Jäklar i min lilla låda. Det går fort det här, min lillaste sötaste bebisflicka är nästan tre månader gammal!?



Hon väger hur som ungefär 5 kg, och är väl runt 60 cm lång skulle jag tro.

Ligger och övar och övar på att ta tag i saker och faktiskt hålla kvar dom också. Ibland lyckas hon också stoppa in dom i munnen, vilken lycka!
Huvudet håller hon själv nu, och blir allt stadigare för varje dag.

Rullar över på sidan åt båda håll, och har faktiskt lyckats ta sig från att ligga på rygg till att ligga på mage ett par gånger. I sängen visserligen, jättehungrig på jakt efter mat hehe...kanske lutade sängen lite också. Men men, ändå.

En riktig liten lärka är hon, mitt lilla lyckopiller. Ler och ler mot alla hon möter nästan. Mest mot mig, Emil och pappa.... Skrattat på riktigt har hon också gjort ett par gånger minsann.

Bästa stället är helt klart famnen, om Emma själv får välja. Sjalflickan numero uno, och hon blir inte glad om man försöker lägga henne ifrån sig när hon inte är på humör för det.
Sover i vagnen när man promenerar, men inte gärna om man bara försöker vagga henne.
Eller om vagnen ve och fasa står still!
Men såklart ligger hon gärna på golvet och filosoferar ibland, när hon är vaken och på bra humör.

Helammas än, såklart. Har lite bök med att äta ibland, sväljer luft och äter för glupskt.
Bäst går det när jag kan gå undan med henne och liggamma i lugn och ro.
Äter ungefär var tredje timme på dagen, och sover i stort sett hela nätter med cirkus ett mål mat någonstans där i mitten. Och sen äter hon när vi vaknar runt 7-8...
Hon sover bredvid mig hela natten, så trivs vi bäst både hon och jag!

Hon avgudar Emil. Tittar länge på honom, ler och man ser hur kärleken bara lyser ur hennes ögon. Emil är också totalt kär i sin lillasyster. Det märks att hon är helt självklar för honom nu, och ligger hon själv och han inte vet var hon är så frågar han oroligt efter sin Emma.

Hon är så otroligt älskad av hela familjen, världens finaste lilla Emmalisaflicka ♥

Fasiken alltså..

..vad jag är dålig på det här med att blogga! Men jag tycker mig verkligen inte ha tiden...
Beundrar alla mammabloggare, how do you do it liksom?!
Nåja..min plan är i alla fall att försöka bli lite bättre, jag menar, ett inlägg om dagen måste man väl kunna producera?
Jag tänker försöka, så får vi la se hur det går!

Love

Det är på tok för sent, jag vet.
Men det är en sån underbar stund. Att ligga i sängen bredvid en sovande liten varm prinsessbebis.
Höra henne andas. Höra Emil andas på andra sidan om sin älskade pappa. Som också andas tungt. Varma. Levande. Trygga.
Tänker att jag är så lyckligt lottad. Tack.
Tänker att jag vill skydda mina barn mot allt ont. Önskar att jag alltid får finnas här för er.
Mina älskade underverk. Som jag älskar så jag håller på att gå sönder.

På tal om syskon...

I övermorgon kommer hon äntligen hem igen, efter 16 dagar i Grekland.
Vår älskade syster-moster Sara. Hurra!

Det där speciella bandet, ni vet, två syskon emellan..

Det är så fint att få se och uppleva.
Magin.
Guldtråden som går från den stora broderns hjärta till den lilla systerns.
Emil är så kärleksfull mot Emma, pussar våta pussar på hennes kind, smeker hennes mjuka hår med försiktiga händer.
Säger "heeej Emma" med sin allra mjukaste röst.
Emma som lyser upp av beundran och gränslös kärlek när hon ser sin storebror.






När en av dom gråter blir den andra helt olycklig.

Det är vackert, så otroligt enastående fint. Det här med syskon.


Älskade älskade barn.

Lite om hur vi har det..

Ja vi har det faktiskt väldigt bra vill jag påstå.

Emma först då, finaste lilla flickan som bara blir större och större.
Äter med 3-4 timmars mellanrum på dagarna och sover gott i stort sätt hela natten.
För att ta ett exempel så åt hon klockan 23 igårkväll, och sov sen till 06 då hon åt igen, somnade om och sov till 08 när Emil vaknade.
Sen sover hon gärna en sväng på förmiddagen, över lunch när Emil också sover och sen ett par gånger under eftermiddag och kväll tills vi går och lägger oss vid 23.
Hon ler och "pratar", och det märks tydligt att hon blir mer och mer medveten om allt som händer och sker omkring henne.
Hon är helt fantastisk, min lilla flicka, på alla sätt och gud vad jag älskar henne.
Familjen blev verkligen komplett när hon kom!



Emil då. Min stora fina tvååring som är helt underbar för tillfället. Lär sig nya ord mest hela tiden, och han har verkligen börjat få kläm på tvåordsmeningarna.
Idag när jag satt med Emma i famnen så satte han sig med sin kära apa på precis samma sätt, sådär så han låg upp över axeln liksom. Sen sa han "mat" och matade apan - på samma sätt som ja matar Emma! Det var nog bland det sötaste jag sett.
Det är mycket sånt nu, han ser så mycket och är så otroligt fin och go och nyfiken.
En del bus och lite trots också såklart, och han är ganska så ängslig av sig. Det gäller både med olika ljud han hör, insekter, och vatten. Men är man bara lugn och tar det med ro brukar det gå bra.
Ja såklart går det alltid upp och ner, men allt som allt är han helt underbar. Älskade finaste Emil.

Tänkvärt.

Läs och ta åt er, alla som känner sig träffade. För fy sjutton alltså, vissa borde skämmas.

Klicka här för att läsa.

Där vi befinner oss just nu...

SPRÅNG 2
Nästa förändringsperiod infaller vid omkring 8 veckor och nu börjar spädbarnet återigen att uppleva världen på nytt. Det börjar kunna känna igen enkla mönster i sin omvärld. Barnet upptäcker sina händer och fötter och kan fascineras av hur ljuset kastar sina skuggor på väggen. Det kan ägna lång tid åt att studera mönstret på ett tyg.

Det är mycket nytt att vänja sig vid och då behövs en trygg och välkänd omgivning. ”Mammighetsperioden” kan den här gången vara från några dagar upp till två veckor. Barnet blir krävande. Skrikande är det bästa sättet att visa hur jobbiga de stora förändringarna är. Känsliga barn gråter mer än tidigare. De flesta lugnar sig om de får vara nära mamma och pappa.

Andra språnget är en milstolpe i utvecklingen. Efter det vet föräldrarna vilka färger, smaker, lukter och ljud deras barn tycker bra eller illa om.


Så kan du hjälpa barnet: Låt barnet utforska händer, fötter och tår. Titta på saker tillsammans när ni är utomhus. Prova ”dra-upp-leken” när barnet lärt sig lyfta huvudet själv. Ta ett bad tillsammans. Sätt upp ett spännande tyg vid sängen och häng en rolig mobil över skötbordet. Sätt på musik och speldosa.

Det har varit mycket tydligt på lilla fröken Emma att det är något på gång. Och mycket riktigt, ett utvecklingssprång. Hon blev 9 veckor idag...

Jag tackar gudarna för sjalen, för hon har suttit där i princip hela dagen. Mysigt såklart, men varmt och klibbigt blir det och jag är allt lite trött i ryggen.

Emil har varit underbar idag, på sådär härligt humör och världens finaste lilla charmtroll som han ju nästan alltid är. Älskade ungar, tack för att ni finns!

Men nu ska vi gå och lägga oss tätt intill varandra min lilla pärla och jag, alltid lika underbart!

Vi väntar på att storebror ska vakna...

En kvällspromenad..

En stor lastbil och en liten Emil.

Emil och pappa.

Mamma och Emma.

Vi gick förbi en massa stooora maskiner, läskigt men kul tyckte vår lilla pojke ♥

Igår gick hela lilla familjen ut på en promenad i kvällssolen.
Jättemysigt var det, och vi såg mycket spännande.
Vi hade också med Emils fotboll, så vi stannade och spelade lite på en plan som ligger ganska nära oss.
Emil var dock mer intresserad av allt klippt gräs som låg kvar på planen, haha han är en liten Ferdinand nästan. Ni vet, som hellre vill lukta på blommorna ;)

Hilsen til Oldemor!

Hej kære "Omo"!
Emil siger tusind tak for det fine kort han har fået af dig.
Han kigger meget på det, og ælsker att det glimrer så fint på frøens jakke.
Nu glæder vi os riktig meget til i kommer her op!
Knus fra os!

Smått och gott från mobilen...

Emil och pappa busar..

Mina finaste ligger och myser ♥

Fina Hanna med sovande Emma.

Det så mysigt att vakna upp med två små pyjamasklädda pärlor kan jag lova!

Morfar och Emma.

Brandbil!

Härom dagen när Emil Mormor, Jag och Emma handlat och var påväg hem, så hörde vi brandbilen!
Eller vi hörde två närmare bestämt, och såg dom komma körande med blinkande sirener en bit bort.
Det var någon som smällt av några smällare inne i en skola, så det var ingen som var skadad eller så. Bara lite rökbildning som måste kollas. Tur det!


Emil var i sjunde himlen, han ÄLSKAR brandbilar!


Och gissa om vi blev glatt överraskade när jordens snällaste brandman kom fram och frågade om Emil ville in och titta i brandbilen.

Behöver jag säga att Emils dag var gjord?
Vi var kvar där läänge och tittade runt på alla brandbilar, polisen och polisbilen och brandmännen.

Det är så roligt när man är ute med barn, för man får se så mycket mer när man ser det genom ett barns ögon, och folk är så himla snälla. I alla fall dom som vi stött på.

Två hela månader ♥

Älskade lilla Emmalisa blir 2 månader gammal idag.
En fantastisk liten tösabit, som gärna ligger själv och filosoferar, men helst vill hon vara i famnen. Sjalen är guld värd!
Hon är verkligen världen finaste lilla flicka, så glad och skrattar och pratar bara mer och mer. Älskar att titta och känna på saker, och lyser upp så fort hon ser Emil. Som förövrigt är så himla go med henne, och gärna gärna hjälper till.
Sover gott på natten, tätt tätt intill mig. Och jag njuter jag med.
Livet är bra fint när jag får leva det med mina två små gryn ♥ Och alla andra jag älskar såklart. Tack för att ni finns ♥

Tre små ord!

Emil har varit ganska sen med talet. Babblar som sjutton, men bara enstaviga meningar - tills nu!
"Min mamma" säger han klockrent, och konstigt nog "din pappa".
Hihi sötnos. Och inte nog med det, "hej min mamma" har han också sagt!
Nu går det undan, älskade pojke ♥
Som förresten är en liten hejjare på fotboll också! Han kan han...

Älskade Emil, 2 år gammal ♥

Du är den finaste lilla pojke jag vet, min älskade finaste underbara Emil.
Mitt kärleksbarn och mirakel, stort grattis på din tvåårsdag ♥